Nu vill vi ha värme! Såklart så skulle vi över bergspassen, tills det tog stopp!

 

Vi vaknade upp till en kall med strålande dag i gemytliga Avolsheim. Så välkomnande med två fria husbilsplatser i staden, vid den lilla kanelen Bruche. Och flera häftiga storkbon.

Det som utmärker Avolsheim är ”trädgårdar” med vinrankor och massor med gäss. Tänk att hoppa trampolin bland vinrankor! Och tänk om någon av dessa gäss brukar semestra hemma hos oss, en vet aldrig 😊

Men förmodligen så är la chapelle Saint-Ulrich byns stolthet, en av de äldsta kyrkorna från 800-t i Alsace.

Vi utforskade den lilla byn som hade många olika restauranger men helt saknade affärer. Tur är väl att de hade det viktigaste: en baguettautomat, ett ”bibliotek” och en fisktrappa 😊.

Byns restaurering av utflödet till fisktrappan. Därefter fanns det inte så mycket mer att utforska, så vi drog vidare. Söderut, mot värmen!

Ja men det är ju inte bara att ta sig dit. Jag har väl nämnt att det inte är bara att ta sig fram med en husbil över 3,5 ton. Frankrike är ett land som dyrkar förbud mot tunga fordon, dessutom tar de betalt för att åka den smartaste vägen. En resa genom Frankrike kan kosta flera tusen om en lutar sig tillbaka och inte planerar alternativa vägar (genom mysiga byar och pyttesmå rondeller var 1000 m). En kan ju också tänka att en är lite dumsnål. Men nu bestämde vi oss för att investera i en ”svindyr” app som tar hänsyn till höjd och vikt på vårt fordon. Sedan gäller det ju att välja smart utifrån de förslag som appen ger, kanske då inte bränslesnålt. Om en då befinner sig i RHÔNEDALEN och de franska ALPERNA så kanske en ska titta lite på höjdkartan också. Tyvärr så finns inga fler bilder tagna efter denna fina vinterbild. För härifrån så jobbar mina binjurar på högvarv, adrenalin, noradreanalin och kortisol pumpas ut i blodbanan! Utan att lägga ut texten för mycket så slutade det med att vi lyckades vända efter en liten mikroväg med 15% uppförslutning som fortsatte med en så gott som oplogad stig. Behöver jag säga VEM som valde rutten? No hard feelings (idag:).

Utpumpade efter mörkrets inbrott så hamnade vi på en parkering, ganska nära Lyon. Eftersom vi mest tagit höjdmeter idag och inte ett dugg kommit närmre värmen så bestämde vi att sova tidigt och dra vidare tidig. Ja det gick ju sådär… Vi belönade vår prestation med slösurfade och lite vin men råkade hamna på fel sidor. Detta område som vi nu valt att övernatta i har problem med inbrott i husbilar på parkeringsplatser när folk sover i dem utan att vakna. Ja men det är väl självaste FAN! Vi fixade skruvmejslar och rör som säkrade upp dörrar och fönster, vi (jag) till och med laddade ner riktigt skräckinjagande hundmorr (typ Rottweiler). Ja men det gick ju också sådär att somna. Vi lämnade placet 02:20 dock utan intendenter.

Vi åkte och åkte i konstant dimma genom bergspass och byar, via Lyon (där morgontrafiken började komma i gång). Stannade till för en timmes sömn och en snabb promenad och fortsatte åka och åka. Nu var det lugnt, då vi för tillfället kommit ifrån snö och berg. Men det blir ganska slitsamt efter 11 h körning, brist på sömn och efterdyningar från alla hormonpåslag. En blir inte den ödmjukaste eller smidigaste personen direkt så detta händer: Vi närmar oss en rondell intill en stad, samtidigt som jag kollar efter någonstans att stoppa en stund. Samtidigt som vi åker i rondellen får jag napp och dirigerar om chauffören som gör en tokmanövrering mot staden.  

-          Ja det är åt rätt håll, fortsätt kör! (och nu har vi avvikit från vår nyinskaffade app med vikt och höjd).

Vad kan gå fel? Jo typ allt. Åter igen bryter vi mot de flesta franska regler om tillåten körning. Hamnar mitt i kaoscity, lyckas ta oss upp för en superbrant back och med mycket möda ta oss därifrån. Till slut hamnar vi vid en mack där Peder vägrar köra en meter, varpå jag till fots ger mig ut på upptäcktsfärd. Och där, ca 200 m från macken finner jag husbilarnas paradis. 10 minuter till fots från stadskärnan, gratis, dricksvattenpåfyllning och dumpning av både gråvatten och svartvatten (allt avlopp från bilen). Med mycket möda lyckas jag få chauffören att åka dessa 200 m och dessutom stanna för natten. Att få landa, laga en god middag och korka upp en flaska vin så var vi överens om att detta var dagens bästa beslut. Tänk vad lite det är som gör en lycklig egentligen 😊